Road trip.

Jag har varit ut och kört lite bil. 320 mil på 6 dagar, Jules Verne style! Luleå Kajakklubb skulle åter ut på turné och den här gången skulle det paddlas i Göteborgstrakten. Jag gick och hyrde en Ford galax, en väldigt stor och rymlig 7-sitsig minibuss/jävligt stor combi. Vi lastade på åtta kanoter på takräcket och plötsligt såg galaxen inte så stor ut längre. Så med drygt 45 meter kolfiber på taket bar det iväg söderut tillsammans med puffen och sune.

Det viktigaste på en road trip, förutom sällskapet, är så klart musiken. Normalt sett så öppnar man alltid en road trip med born to run. Tyvärr så är puffen inget större Springsteen fan så den idén fick skrotas. Den töntiga öppningen(och min hemliga favorit) är Road trippin' med Red hot chili peppers. Kanske den mest bokstavliga billåt som någonsin gjorts. Lite som den gamla semisonic låten closing time. En låt som egentligen bara är gjord för att spelas när man stänger krogar och därför alldeles för töntig för att spela när man verkligen stänger en krog. Men trots det så tänker man(läs jag) ändå varje gång en krog stängs att nu borde man verkligen spela closing time. Lite så är det med road trippin' och road trips. Så av rädsla för att bli lämnad i Piteå om jag lanserat detta skrotade jag även den idén. Valet föll istället på P3 dokumentär. Och inte vilken P3 dokumentär som helst utan den bästa av dom alla. Militärligan!

Militärligan var ett skönt gäng som drabbades av 90-talets lågkonjuktur, uttnyttjade sin yrkeskunskap till att sno en jävla massa vapen och sedan ställas inför den eviga frågan som vi alla nån gång ställts inför. Va fan gör man med en jävla massa vapen?
Eftersom att det fortfarande var lågkonjuktur kunde man inte sälja dom och då återstår ju bara ett alternativ. Att använda dom. Sagt och gjort, militärligan började använda en jävla massa vapen till att råna diverse värdetransporter, postkontor och banker. Ibland rånade dom flera ställen på samma dag. En dag beslöt dom sig för att sätta en bomb på centralen som råkade sprängas. En annan dag kom dom på den briljanta idén att försöka sälja tillbaka alla vapen till polisen med hjälp av annonser i tidningarna. Det gick sådär. En dag så åkte dom fast och så var sagan som militärligan slut. Det betydde även att P3 dokumentär var slut och vi kunde börja planera våran egen liga. Detta är oundvikligt när tre killar lyssnat på P3 dokumentär om militärligan i en minbuss/jävligt stor combi på väg mot Göteborg, man måste bara göra det. Självklart vet vi att brott inte lönar sig men vem har inte velat ha sin egen liga med coolt namn? Mitt jobb blev att hålla vakt utanför bankerna med ett överdimensionerat automatvapen medans dom andra sprang in och hämtade alla pengar. Ganska soft jobb men kanske inte så utvecklande i längden så idén om egen liga med coolt namn lades på is och resan fortsatte.

Några timmar senare var vi framme i gbg och efter en helg av kajakpaddling styrde vi galaxen mot sthlm där vi hade en minisemester och sedan bar det norrut igen. Men resans absoluta höjdpunkt skedde på en bensinmack i Västerås på vägen ner. Vi hade just tankat och skulle ut på europavägen igen när Christer Ulfbåge upenbarades sig med sitt skägg. Han hade också just tankat och var på väg ut när han stannade till lite framför våran bil, tittade upp på kajakerna och sedan tittade på oss igen och gav oss en sån där nick som säger "Jag är stolt över er killar. Så länge ni håller på med obskyra sporter som bara syns i media vart fjärde år så kommer jag att vaka över er". Därefter körde Christer Ulfbåge iväg och ut ur våra liv. Men vi skall alltid minnas den dagen!
Fast inte Puffen för han var och köpte sängkläder på Ikea när det här hände. Ännu en anledning till att hata Ikea.